Pilotimplementeringar i icke-storstadsområden

Förutsättningarna för utrullning av KM/MaaS-tjänster i mindre orter och på landsbygd skiljer sig från de större städerna då både utbudet av transporttjänster att integrera och basen av potentiella kunder är mindre. Det leder bl.a. till att det krävs ett annorlunda upplägg vad gäller erbjudande och affärsmodell för säljande parter.

Behovet av offentlig investering kan vara större, med bättre tillgänglighet för det delande resandet som främsta motiv. Kunskapen om möjligheter och effekter är dock begränsad.

VARFÖR?

Kombinerade mobilitetstjänster kan ge ökad tillgänglighet och mobilitet hos boende i mindre orter och på landsbygd utan att de behöver resa med egen bil, samt utan att öka samhällets kostnader i form av ökad kollektivtrafik. Det kan också minska behovet av två bilar i hushållet vilket annars är vanligt.

MÅL:

Minst en KM/MaaS-tjänst har testats under realistiska förhållanden i ett landsbygdsområde eller på mindre ort.

Forskningsrapport: Lösningar för kollektivtrafik på landsbygd – det pågående arbetet i Sverige

VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget som syftar till att identifiera goda exempel på lösningar. Ytterligare ett syfte är att studera de regionala kollektivtrafikmyndigheternas arbete med att identifiera lösningar som är både attraktiva för resenärer och ekonomiskt effektiva. För att besvara studiens syften används tre empiriska källor: enkätstudie riktad till regionala kollektivtrafikmyndigheter, intervjuer med tjänstemän på fyra regionala kollektivtrafikmyndigheter samt en studie av lösningar och projekt som har bedrivits och bedrivs i Sverige. I intervjustudien ska följande frågor besvaras: 1. Vilka utmaningar och förutsättningar för kollektivtrafik på landsbygd har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? Vilka förutsättningar har de för att lösa eventuella problem? 2. Har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna några strategier för att bedriva kollektivtrafik på landsbygd? I så fall, hur ser strategierna ut? 3. Hur går den organisatoriska och ekonomiska samordningen av olika transportformer till? Resultaten visar att landsbygden ofta underprioriteras i kollektivtrafikplaneringen. Satsningar görs där man kan attrahera många resenärer. Knappa ekonomiska resurser resulterar i att tätortstrafik prioriteras medan höga kostnader och låg finansieringsgrad är orsaker till att projekt som har testats tvingas att lägga ned. Den anropsstyrda trafiken kan bli bättre. Idag används till exempel digitala lösningar i mycket liten omfattning. I samåkningsprojekt visas att intresset för samåkning har varit lågt. För att öka tillgängligheten på landsbygd behöver kombinerade tjänster för service såsom inköp, postservice och sjukvård och olika former av mobilitetstjänster införas. https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/kollektivtrafikens-betydelse-for-mobilitet-och-var_1150877 https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/losningar-for-kollektivtrafik-pa-landsbygd_1152580

Västra Götalandsregionen siktar på att få MaaS/KM till landsbygden

Västra Götalandsregionen gav i December 2017 besked att de bidrar med 3 miljoner kronor till vad som skall bli en projektplattform för att utveckla och forska kring möjligheterna för hållbara transporter på landsbygden. Detta arbete kan komma att innebära utveckling utav koncept såsom kombinerad mobilitet och MaaS, och tillhörande utmaningar att ställa om perspektivet för sådana tjänster i en ny miljö. Finansieringen för plattformen sträcker sig i detta skede mellan 2018-2020, och kommer att drivas utav RISE Viktoria.

VTI publicerar internationell litteraturstudie kring MaaS/KM på landsbygd

Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI har publicerat en rapport där man närmare granskar det nuvarande läget kring möjligheterna att införa MaaS/KM på svensk landsbygd. Rapporten innehåller en litteraturstudie som omfattar 27 nationella och internationella publikationer kring nya mobilitetstjänster, där motivet är att beskriva kunskapsläget och identifiera kommande problem för att öka användningen utav kollektivtrafik på landsbygd. Bland annat belyser rapporten kommande möjligheter utav anropsstyrda och samordnade trafiktjänster som kan möjliggöras med ny informationsteknologi. Exempel på viktiga aspekter att ta hänsyn till för att utveckla användandet utav kollektivtrafik på landsbygd är enligt rapporten bland annat identifiering utav specifika målgrupper, deras behov samt förutsättningar och marknadsföring utav nya projekt och tjänster.

IVL leder treårigt KM-projekt på landsbygden

Vinnovaprojektet ”Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd” pågår under år 2018-2020. Projektet sker i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Karlstad universitet, Mobilsamåkning, Blekingetrafiken, Karlskrona kommun, Region Gävleborg och samhällsföreningar på landsbygden. Idén är att utveckla och testa samverkan/integration mellan kollektivtrafiken och kollaborativa tjänster som samåkning på landsbygden. En generisk modell för samverkan mellan kollektivtrafik och kollaborativa tjänster utvecklas. Projektet belyser samåkning och behoven av resetjänster på landsbygden ur ett användar-, organisations-, affärsmodells- och miljöperspektiv. En ny mobilitetstjänst utvecklas och testas, t.ex. att låna/hyra grannens bil eller boka anropsstyrd kollektivtrafik via kollaborativa tjänsteleverantörer. Organisationsformens betydelse för förtroende och möjlighet att använda samåkning undersöks genom att studera kollaborativ samåkning inom kollektivtrafikens regi, i samverkan med, och fristående från kollektivtrafiken. Projektet kommer även att fördjupa kunskap kring förutsättningar för hållbart resande på landsbygden vad gäller hinder, möjligheter och motivation.

Förstudien KomILand studerar implementeringsmöjligheter utav KM-tjänster på landsbygd

De senaste årens tydligaste trender inom transportområdet är kombinerad mobilitet (KM) och mobilitet som tjänst (MaaS). Genom att samla flera mobilitetstjänster i en enda plattform ska resenärer kunna göra hållbara transportval med ett minskat behov av att äga ett eget fordon. Tjänsterna förväntas ha störst genomslagskraft i storstadsområden. Små orter och landsbygder står fortfarande utan denna typ av service med vissa undantag för ideellt organiserade samåkningslösningar. En mängd idéer cirkulerar och många företag har utvecklat digitala lösningar för KM och MaaS. Men trots det engagemang och den innovationskraft som finns har vi inte sett några effekter av det. Varför kommer tjänsterna inte igång på allvar? Ett svar är att ingen vågar finansiera då kostnaderna för att starta upp tjänster är osäkra. Vem vågar ta risken? Och vem vågar ta risken på landsbygd där kundunderlaget är mindre än i städerna? Denna förstudie utgör ett komplement till det Vinnova-finansierade projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd. Förstudien ska bereda för framtida demoprojekt för kombinerad mobilitet på landsbygd och i mindre tätorter. Den ska planera var och hur demon kan genomföras, identifiera behov av kombinerade mobilitetstjänster hos befolkningen, identifiera potentiella finansiärer och beräkna kostnader för olika aktörer. Projektet förväntas kunna presentera kombinationer av lösningar som kan ge ökad tillgänglighet och mobilitet hos medborgare utan att behöva resa med egen bil. Resultatet är särskilt intressant som underlag för politiska beslut för att visa vilken potential det finns för KM i olika miljöer.

MOBEVI - Region Västerbotten studerar ”Mobilitet och transporter för besöksnäringen efter Väg 363 och Vindelälven-Juhtatdahka”

Region Västerbotten, med finansiering från Tillväxtverket och Trafikverket, granskar implementering av hållbara transport- och mobilitetslösningar för besökare, invånare och matvaror på landsbygden i Västerbotten, mer specifikt det kandiderande biosfärområdet Vindelälven-Juhtatdahka. Dessa områden är attraktiva för besökare men har många gånger undermåliga system vad gäller kollektivtrafik, med anledning av gles befolkning. Det finns även behov från invånarna och livsmedelsproducenter i området att lösa transportproblematiken, där egen bil tenderar att vara det främsta alternativet i dagsläget. Syftet med förstudien är att:

ge ökad tillgänglighet och mobilitet samt ett mer hållbart resande och transport, särskilt inom besöksnäringen på landsbygden i Västerbotten.
sprida och stärka den regionala utvecklingen, landsbygdsutvecklingen och klimatmålen i Västerbotten och övriga Sverige.

Under kommande året (hösten 2018-hösten 2019) är målet att involvera ett stort antal intressenter i processen och tillsammans forma den transport och mobilitetslösning som ska testas senare i genomförandeprojektet. Samarbeten ska ske med forsknings- och andra liknande projekt (exempelvis ”Kombinerad mobilitet på landsbygd och i mindre tätorter”) för att fånga och tillfredsställa de transportbehov som inblandade målgrupper har. De tänkta målgrupperna är besökare (turister, friluftsliv etc.), matproducenter, invånare, turistföretag i stråket, kommersiell och offentlig service efter stråket, finansiärer (landsting och kommuner), upphandlare (Länstrafiken), Bussgods Nord, operatörer och fordonsproducenter. En kombinerad lösning där egen eller hyrd bil inte är de enda alternativen för besökare och invånare kan totalt sett leda till en positiv spiral för området. Slutresultat och framtida planer för den pilot som introduceras kommer under hösten 2019 att spridas i form av en slutkonferens och genom andra kanaler, som exempelvis via designhögskolan vid Umeå universitet där en grupp studenter kommer få utbildning i designmetod för dessa typer av mobilitetssystem.