Analys av resenärspreferenser och resenärsbeteende

KM/MaaS -tjänster är än så länge ett relativt oprövat, teoretiskt koncept. I en studie som utfördes under hösten 2017 av Intermetra var det endast 7.5% av respondenterna som kände till begreppet ”kombinerad mobilitet” eller närbesläktade begrepp. Utvärdering och analys av de initiativ som uppkommer kommer att vara nödvändiga för att styra och accelerera utvecklingen.

Aspekter som behöver utvärderas innefattar t.ex. affärsmodeller, tekniska standarder, rättviseaspekter samt konsekvenser för bl.a. samhälle, miljö och resenärsbeteenden. Område 4 kommer därför att utföras i tätt samarbete med övriga områden, inte minst område 3: implementeringar & piloter. Utvärdering och kunskapsbyggande sker i huvudsak på de redan etablerade forskningsprojekt.

VARFÖR?

En övergång till KM/MaaS från dagen resmönster kommer att kräva stora förändringar för både individ och samhälle. För att bättre förstå vad som både hindrar och lockar individer till nya resebeteenden är det nödvändigt att tillsammans med utvalda resenärsgrupper testa ut nya tjänster med olika kombinationer av mobilitet tillsammans med nya styrmedel och policyförslag och även initiera kunskapsspridning av vad den nya mobiliteten kan innebära. Individer sitter fast i vanor och normer som särskilt bör studeras i samband med olika kombinationer av mobilitetstjänster. I denna aktivitet är vår hypotes att helt nya normer och vanor mobilitet har etablerats inom mobilitetsområdet år 2028.

MÅL:

Ta fram forskning och kunskap om resenärsbehov och preferenser som kan användas för att utveckla och förbättra KM/MaaS -tjänster.

Forskning om resenärpreferenser sker inom redan finansierade forskningsprojekt såsom t.ex. Mistra SAMS och i samband med KOMPIS piloter. Resultaten från detta arbetspaket kommer att testas i KOMPIS piloter.

Kunskap om resenärspreferenser inhämtas t.ex. från pågående SVP-projekt om resvaneundersökningar.

Studie på kundperspektiv från Intermetra

På uppdrag utav Samtrafiken, Västtrafik, Keolis och Trafikverket har Intermetra (med projektstöd från RISE Viktoria) genomfört en serie utav undersökningar för att skapa en grundförståelse för kundernas perspektiv på KM och dess tjänster. Fokus för studien har varit att se vilka kundernas behov och attityder är nu och i framtiden, hur dessa behov kan mötas, samt hur industriaktörer kan arbeta för att möta behoven. Bland annat fann studien att få människor idag känner till KM, men att attraktiviteten för KM är väldigt god, främst bland unga, digitalt mogna människor som redan åker kollektivt. Kundernas röst säger också att de vill att KM skall bidra till en enklare vardag genom en skräddarsydd tjänst som är enkel, personlig, pålitlig och där användandet kan stegras upp gradvis. Mer om kundernas perspektiv kan du läsa här.

Trafikverkets rapporter kring bilpooler och p-tal

Det är sedan länge känt av Trafikverket att ökat antal bilpoolskunder ökar marknaden för kollektivtrafikbolagen då undersökningar visat att personer som är medlem i en bilpool reser betydligt mer kollektivt. Redan år 2011 publicerades en rapport med beskrivningar och förslag till olika samarbetsformer mellan bilpooler och kollektivtrafikbolag, så som samarbete kring marknadsföring, integration på varandras hemsidor, prova-på erbjudanden, samt gemensamma kundkort och rabatter. Under 2013 gick Trafikverket sedan ut med en egen undersökning till svenska bilpooler och intervjuer med nyckelpersoner inom branschen för att sammanställa en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats). I den analysen fastställdes att det finns många styrkor och möjligheter kopplat till miljöfrågor, säkerhetsaspekter, nybyggnation av fastigheter och kommunala p-tal. I dagsläget identifierar man dock svagheter när det gäller kompetens, samordning och brist på aktörer. Politisk uppmärksamhet nämns som en potentiellt avgörande faktor ifall bilpooler ska ha möjlighet till fortsatt utveckling snarare än att stanna av. Tidigare i år genomförde Trafikverket en ytterligare undersökning vilken inkluderade åtta svenska, och fyra utländska bostadsområden med låga p-tal. Generellt drogs slutsatsen att ”färre parkeringsplatser ger lägre bilinnehav”, och det nämns att närhet till samhällsservice, målgruppsanpassat boende och mobilitetstjänster som bilpooler är tre viktiga faktorer för minskat parkeringsbehov vid nybyggnationer.