Lagstiftare & Policyorgan

Regeringen utreder möjligheter för nya transportpooltjänster

Regeringskansliet har tillsatt en utredning som genom potentiella förändringar av nuvarande regler och skattelagstiftning siktar på att främja nya cirkulära och resurseffektiva transporttjänster i form av bil-, motorcykel-, samt mopedpooler. Läs mer här!

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Transportproducenter
Transportjänsteleverantörer
Ansvarig organisation: Regeringskansliet
Länk: Läs mer

DenCity-projektet undersöker mobilitetslösningar för framtidens smarta städer

DenCity-projektet undersöker relationerna mellan hyresvärdar, hyresgäster och de reglerna och stadgar nybyggnationer måste följa enligt stadsbyggnadskontoret och Trafikverket. Bland annat tittar projektet på hur stadsdelar i framtiden kan byggas utan att ha bilen som centrum för mobilitetsalternativ – delvis genom att erbjuda MaaS-tjänster till boende genom hyresvärdar och på så vis också sänka parkeringstalen i dessa områden. Genom att istället erbjuda mobilitet till sina hyresgäster kan byggnadsentreprenörer sänka kraven på parkeringstal med så mycket som 75%, vilket öppnar upp möjligheter för nya lösningar för hur människor kan ta sig runt och hur staden kring dem kan se ut. Projektet undersöker inte endast persontransporter, utan även lösningar för urban godstrafik, systemintegration, infrastruktur, nollemissionsalternativ och hur man på ett effektivare sätt kan använda vattenvägsleveranser. Projektet tittar i stort på lösningar och tjänster som ska testas i verkligheten, i denna fas har både Stockholm och Göteborg varit testplatser för undersökningar kring framtidens smarta innerstäder och dess mobilitet. Under vintern 2018 drar projektets tredje fas igång, där två offentliga aktörer skall upphandla en MaaS-tjänst till boende i Göteborg.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Kollektivtrafiken
Transportjänsteleverantörer
Resenärer och allmänhet
Forskning och utveckling
Tjänsteleverantörer/Entreprenörer
Ansvarig organisation: CLOSER
Länk: Läs mer
Kontakt: Lina Olsson, lina.olssom@lindholmen.se, 0317647043

Trafikverkets rapporter kring bilpooler och p-tal

Det är sedan länge känt av Trafikverket att ökat antal bilpoolskunder ökar marknaden för kollektivtrafikbolagen då undersökningar visat att personer som är medlem i en bilpool reser betydligt mer kollektivt. Redan år 2011 publicerades en rapport med beskrivningar och förslag till olika samarbetsformer mellan bilpooler och kollektivtrafikbolag, så som samarbete kring marknadsföring, integration på varandras hemsidor, prova-på erbjudanden, samt gemensamma kundkort och rabatter. Under 2013 gick Trafikverket sedan ut med en egen undersökning till svenska bilpooler och intervjuer med nyckelpersoner inom branschen för att sammanställa en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats). I den analysen fastställdes att det finns många styrkor och möjligheter kopplat till miljöfrågor, säkerhetsaspekter, nybyggnation av fastigheter och kommunala p-tal. I dagsläget identifierar man dock svagheter när det gäller kompetens, samordning och brist på aktörer. Politisk uppmärksamhet nämns som en potentiellt avgörande faktor ifall bilpooler ska ha möjlighet till fortsatt utveckling snarare än att stanna av. Tidigare i år genomförde Trafikverket en ytterligare undersökning vilken inkluderade åtta svenska, och fyra utländska bostadsområden med låga p-tal. Generellt drogs slutsatsen att ”färre parkeringsplatser ger lägre bilinnehav”, och det nämns att närhet till samhällsservice, målgruppsanpassat boende och mobilitetstjänster som bilpooler är tre viktiga faktorer för minskat parkeringsbehov vid nybyggnationer.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Transportproducenter
Kollektivtrafiken
Transportjänsteleverantörer
Resenärer och allmänhet
Ansvarig organisation: Trafikverket

Förstudien KomILand studerar implementeringsmöjligheter utav KM-tjänster på landsbygd

De senaste årens tydligaste trender inom transportområdet är kombinerad mobilitet (KM) och mobilitet som tjänst (MaaS). Genom att samla flera mobilitetstjänster i en enda plattform ska resenärer kunna göra hållbara transportval med ett minskat behov av att äga ett eget fordon. Tjänsterna förväntas ha störst genomslagskraft i storstadsområden. Små orter och landsbygder står fortfarande utan denna typ av service med vissa undantag för ideellt organiserade samåkningslösningar. En mängd idéer cirkulerar och många företag har utvecklat digitala lösningar för KM och MaaS. Men trots det engagemang och den innovationskraft som finns har vi inte sett några effekter av det. Varför kommer tjänsterna inte igång på allvar? Ett svar är att ingen vågar finansiera då kostnaderna för att starta upp tjänster är osäkra. Vem vågar ta risken? Och vem vågar ta risken på landsbygd där kundunderlaget är mindre än i städerna? Denna förstudie utgör ett komplement till det Vinnova-finansierade projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd. Förstudien ska bereda för framtida demoprojekt för kombinerad mobilitet på landsbygd och i mindre tätorter. Den ska planera var och hur demon kan genomföras, identifiera behov av kombinerade mobilitetstjänster hos befolkningen, identifiera potentiella finansiärer och beräkna kostnader för olika aktörer. Projektet förväntas kunna presentera kombinationer av lösningar som kan ge ökad tillgänglighet och mobilitet hos medborgare utan att behöva resa med egen bil. Resultatet är särskilt intressant som underlag för politiska beslut för att visa vilken potential det finns för KM i olika miljöer.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Innovations och Forskningsfinansiärer
Kollektivtrafiken
Transportjänsteleverantörer
Forskning och utveckling
Ansvarig organisation: VTI
Länk: Läs mer
Kontakt: jessica.berg@vti.se

Mobilitetspilot hos Stockholmshusen

Syftet med Pilotprojekt mobilitet för Stockholmshusen är att öka kunskapen om hur bilinnehavet kan påverkas. Nya lösningar testas i ett antal projekt för att möjliggöra Stockholmshusen att nå målen om att i hög takt och med god kvalitet skapa 3500-5000 nya hyresrätter, till en lägre kostnad än annan nyproduktion. Målet med pilotprojektet är att det ska ge kunskap om hur mobilitet kan erbjudas på ett mer resurseffektivt och hållbart sätt än idag. Genom att utreda och analysera konsekvenser av att reducera bilparkeringsplatser och ersätta dessa med mobilitetstjänster skapas kunskap om hur vi kan lösa hyresgästers mobilitetsbehov i framtiden. Genom att olika pilotprojekt i olika stadsdelar följs upp och jämförs med andra stockholmshusprojekt skapas ett underlag för vidare arbete med mobilitet i staden.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Transportjänsteleverantörer
Resenärer och allmänhet
Tjänsteleverantörer/Entreprenörer
Ansvarig organisation: Stockholmshusen
Länk: Läs mer
Kontakt: Bengt Rehn

Upplands Väsby får mobilitet som en del utav boendet genom projektet Mo-Bo

I innovationsprojektet Mo-Bo undersöker vi hur arkitektur kan stötta omställningen till ett mer hållbart samhälle, med ökat delande och förnyad mobilitet. Kärnan i projektet är bostadsrättsföreningen Nouvelle, ett nytt bostadshus med delade mobilitetslösningar istället för privata garageplatser. Projektgruppen – kommun, byggaktörer, arkitekter, tjänsteleverantörer och forskare – har genom en rad olika aktiviteter undersökt mobilitet och bostadsutformning. Blicken har varit riktad mot ett drömscenario, ett “New Normal”, där boendes behov av mobilitet och tillgänglighet tillgodoses med delade tjänster, fordon och arkitektoniska lösningar. Genom bred samverkan har vi hittat fram till möjliga dellösningar som nu ska byggas in och testas i huset.

Vid projektets startpunkt fanns ett förslag till detaljplan för fastigheten, med krav om ca 0,7 parkeringsplatser per bostad enligt (går-)dagens normer. Den nya detaljplanen, som tagits fram inom innovationsprojektet, är istället utvecklad för att stötta mobilitetstjänster vilket ger ett ”parkeringstal” nära 0. Kommunen har lämnat det konventionella kravet på antal parkeringsplatser och formulerat krav som garanterar de boendes mobilitet, vilket är en stort steg inom policyutveckling. 

Utifrån de nya mobilitetslösningarna har ett arkitektoniskt förslag för platsen utvecklats. Vi visar här skillnaderna mellan ”normalalternativet” och ”New Normal”, där stora ytor både inomhus och utomhus kan frigöras för annan användning. Vistelsekvaliteter, grönska och ekosystemtjänster kan därmed förbättras.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Innovations och Forskningsfinansiärer
Resenärer och allmänhet
Tjänsteleverantörer/Entreprenörer
Ansvarig organisation: Theory Into Practice
Länk: Läs mer
Kontakt: http://www.theoryintopractice.se/kontakt/

VTI publicerar internationell litteraturstudie kring MaaS/KM på landsbygd

Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI har publicerat en rapport där man närmare granskar det nuvarande läget kring möjligheterna att införa MaaS/KM på svensk landsbygd. Rapporten innehåller en litteraturstudie som omfattar 27 nationella och internationella publikationer kring nya mobilitetstjänster, där motivet är att beskriva kunskapsläget och identifiera kommande problem för att öka användningen utav kollektivtrafik på landsbygd. Bland annat belyser rapporten kommande möjligheter utav anropsstyrda och samordnade trafiktjänster som kan möjliggöras med ny informationsteknologi. Exempel på viktiga aspekter att ta hänsyn till för att utveckla användandet utav kollektivtrafik på landsbygd är enligt rapporten bland annat identifiering utav specifika målgrupper, deras behov samt förutsättningar och marknadsföring utav nya projekt och tjänster.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Innovations och Forskningsfinansiärer
Kollektivtrafiken
Ansvarig organisation: VTI
Länk: Läs mer

K2 belyser hinder och möjligheter för integrerade mobilitetstjänster

Kunskapscentret K2 har publicerat en rapport inom IRIMS-projektet där en genomgående litteraturstudie genomförs med fokus på att hitta nuvarande hinder och möjligheter för implementeringen utav integrerade mobilitetstjänster. Rapporten har använt ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i institutionell teori för att strukturera resultaten som presenteras i ett makro-meso-mikro format med nyckelaktörer och dess nuvarande position inom ekosystemet i varje nivå. På makronivå belyser rapporten bland annat den viktiga roll som staten har i den framtida utvecklingen utav MaaS/KM genom t.ex. skattepolitik, finansieringsprogram samt nya regelverk kring datahantering. På mesonivå finns ett stort fokus på kommunala och regionala myndigheter och den roll de spelar när det kommer till utformning utav ny infrastruktur för olika transportslag, samt involvering utav den privata sektorn i utvecklingen för att ta tillvara på viktiga affärsmöjligheter. Mikronivån kretsar kring individen i samhället, beteendevetenskap samt möjligheten till nya individuellt anpassade mobilitetstjänster och dess effekt på transportsektorn och stadsutveckling i framtiden.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Innovations och Forskningsfinansiärer
Forskning och utveckling
Ansvarig organisation: K2
Länk: Läs mer

Vallastaden i Linköping satsar hårt på MaaS/KM

Stadsdelen Vallastaden i Linköping är byggt med ett hållbarhetstänkande som har för avsikt att få nyinflyttade att välja effektiva och hållbara resandemönster redan från start. Kommunen samarbetar aktivt med stadens olika transportaktörer, däribland kollektivtrafiken och olika möjligheter för att hyra fordon såsom bilar och cyklar genom Sunfleets transportplattform, och siktar på att helt befria dess boende från att äga bilar. Nyinflyttade i Vallstaden erbjuds att gratis prova på kollektivtrafiken i området i två veckor, samt ett gratis medlemskap i Sunfleets bilpool i hela fem år. Enligt Östgötatrafiken har detta initiativ tagits emot mycket positivt från både aktörerna inom transportbranschen samt de boende i Vallastaden. Mer om denna intressanta utveckling kan du läsa i Linköpings kommuns pressrelease.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Transportproducenter
Kollektivtrafiken
Transportjänsteleverantörer
Ansvarig organisation: Linköpings kommun/Linköpingsexpo AB
Länk: Läs mer
Kontakt: elisabeth.falk@linkoping.se

N 2015:05 Utredningen om anpassning till nya förutsättningar för taxi och samåkning (Taxiutredningen)

Uppdraget

1. Utreda och eventuellt lämna förslag på en obligatorisk användning av taxameterutrustning i taxifordon utan möjligheter till dispens. 2. Utreda behov av, och eventuellt lämna förslag på, en ny kategori av yrkesmässig personbefordran med personbil eller lätt lastbil m.m. 3. Se över, och eventuellt föreslå ändringar eller förtydliganden av, de regler som finns för samåkning mellan privatpersoner.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Transportproducenter
Ansvarig organisation: Regeringen
Länk: Läs mer

Identifiering och fokusering på lagstifnings- och policybarriärer för KM/MaaS

Inom detta område har vi samlat aktiviteter som anpassar lagstiftning och policys till de nya typer av tjänster som utvecklas inom området KM/MaaS. Här ryms skattelagstiftningsfrågor för delningsekonomin, synen på intäkter som uppstått på grund av delade resurser, synen på mobilitets-försäkringar kontra förmånsbil i anställningsförmåner, men även frågor som parkeringstal, upplåtelse av gaturum och infrastruktur för poolbilar, och inte minst kollektivtrafikens och städernas roll i förhållande till privata tjänsteaktörer. Det har redan genomförts ett antal aktiviteter på regeringsnivå, t.ex. reseavdragsutredningen, utredning av taxins roll, utredning om delningsekonomin och definitionsarbete kring poolbilar, men utifrån målet att möjliggöra KM/MaaS har dessa inte ännu nått hela vägen fram. Frågorna är därför med i färdplanen ändå för att visa vikten av att dessa frågor fortsatt utreds för att möjliggöra uppskalning av KM/MaaS-tjänster.   VARFÖR? Att en resa i den egna bilen är norm för våra transporter idag är inte förvånande. På område efter område prioriteras bilen som transportmedel i lagstiftning och avgiftsregelverk. I förarbetet till denna revidering av färdplanen, identifierades regelverks- och lagstiftningsfrågor som de absolut största utmaningarna för framväxten av KM/MaaS. Skattereduktioner, parkeringsförmåner och trängselskatter inkluderas idag i den norm som förmånsbilen utgör. Det finns idag inget sätt att på samma sätt erbjuda subventionerade mobilitetstjänster till de anställda. En företagsmarknad för KM/MaaS-tjänster skulle kunna skapa en bas för dessa tjänster som gör att dessa kan spridas till större kundgrupper även på den privata sidan. På samma sätt som tjänstebilsförmånerna under många år hållit (svensk) fordonsindustri med en stadig kundbas, kan mobilitets-tjänstemarknaden stimuleras till en etablering med denna typ av förändring. Det finns idag flertalet aktörer som vill möjliggöra en större spridning av bilpooler, både i staden, och i mindre befolkade delar av landet. Mikrobilpooler som baseras på uthyrning av privatägda fordon av kommersiella aktörer skulle kunna öka nyttjandegraden hos nuvarande fordonsflotta, och skapa tillgång till bil för de som väljer att inte äga en. Ålderdomlig hyrbilslagstiftning, oklara moms- och skatteregler ligger idag som hinder för att få fart på denna pusselbit som är en väsentlig del av KM/MaaS. KM/MaaS-tjänster förväntas leda till att mobilitet erbjuds på nya sätt, där kollektivtrafiken fortsatt är stommen, men där andra mobilitetstjänster även kompletterar utbudet. På längre sikt kan dessa nya mobilitetstjänster erbjuda ett kostnadseffektivare, hållbarare, och mer tillgängligt sätt att resa. För att stödja denna utveckling behöver användandet av skattemedel som incitament undersökas och utredas. En del i detta arbete är även att förstå vilken roll kollektivtrafiken ska ta i den framtida mobiliteten.   MÅL:

  • Genomföra insatser, information och utredningar inom området regelverksinnovation som är nödvändigt för att sätta fokus på området KM/MaaS vilka i många fall inte ens är känt hos de som utreder, initierar och implementerar regelverken.
  • Forskning och kunskapsuppbyggnad kring hur subventionering och skattemedel kan användas i kombination med KM/MaaS-tjänster för att uppnå de transportpolitiska målen och ökad samhällsnytta
  • Relevanta policyområden har identifierats där förändring av lagstiftning eller regelverk kan underlätta för implementering av Kombinerad mobilitet som tjänst och minst ett policypilotprojekt har genomförts för att visa effekterna av förändrat regelverk.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Arbetsgivare och företag
Forskning och utveckling