DenCity-projektet undersöker mobilitetslösningar för framtidens smarta städer

DenCity-projektet undersöker relationerna mellan hyresvärdar, hyresgäster och de reglerna och stadgar nybyggnationer måste följa enligt stadsbyggnadskontoret och Trafikverket. Bland annat tittar projektet på hur stadsdelar i framtiden kan byggas utan att ha bilen som centrum för mobilitetsalternativ – delvis genom att erbjuda MaaS-tjänster till boende genom hyresvärdar och på så vis också sänka parkeringstalen i dessa områden. Genom att istället erbjuda mobilitet till sina hyresgäster kan byggnadsentreprenörer sänka kraven på parkeringstal med så mycket som 75%, vilket öppnar upp möjligheter för nya lösningar för hur människor kan ta sig runt och hur staden kring dem kan se ut. Projektet undersöker inte endast persontransporter, utan även lösningar för urban godstrafik, systemintegration, infrastruktur, nollemissionsalternativ och hur man på ett effektivare sätt kan använda vattenvägsleveranser. Projektet tittar i stort på lösningar och tjänster som ska testas i verkligheten, i denna fas har både Stockholm och Göteborg varit testplatser för undersökningar kring framtidens smarta innerstäder och dess mobilitet. Under vintern 2018 drar projektets tredje fas igång, där två offentliga aktörer skall upphandla en MaaS-tjänst till boende i Göteborg.

Berörda aktörer:

MERiT: Miljövänligt och enkelt resande i tjänsten

Pilotprojekt MERiT görs med en digital plattform för kombinerad mobilitet (mobilitet som tjänst) i tre stadsdelar inom Göteborgs stad, med ca 10 000 anställda. Syftet är att utvärdera hur sådana tjänster kan ge ett mer hållbart resande, vara attraktiva för användarna, och enkla att administrera. Läs mer här.

Berörda aktörer:

Förstudien KomILand studerar implementeringsmöjligheter utav KM-tjänster på landsbygd

De senaste årens tydligaste trender inom transportområdet är kombinerad mobilitet (KM) och mobilitet som tjänst (MaaS). Genom att samla flera mobilitetstjänster i en enda plattform ska resenärer kunna göra hållbara transportval med ett minskat behov av att äga ett eget fordon. Tjänsterna förväntas ha störst genomslagskraft i storstadsområden. Små orter och landsbygder står fortfarande utan denna typ av service med vissa undantag för ideellt organiserade samåkningslösningar. En mängd idéer cirkulerar och många företag har utvecklat digitala lösningar för KM och MaaS. Men trots det engagemang och den innovationskraft som finns har vi inte sett några effekter av det. Varför kommer tjänsterna inte igång på allvar? Ett svar är att ingen vågar finansiera då kostnaderna för att starta upp tjänster är osäkra. Vem vågar ta risken? Och vem vågar ta risken på landsbygd där kundunderlaget är mindre än i städerna? Denna förstudie utgör ett komplement till det Vinnova-finansierade projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd. Förstudien ska bereda för framtida demoprojekt för kombinerad mobilitet på landsbygd och i mindre tätorter. Den ska planera var och hur demon kan genomföras, identifiera behov av kombinerade mobilitetstjänster hos befolkningen, identifiera potentiella finansiärer och beräkna kostnader för olika aktörer. Projektet förväntas kunna presentera kombinationer av lösningar som kan ge ökad tillgänglighet och mobilitet hos medborgare utan att behöva resa med egen bil. Resultatet är särskilt intressant som underlag för politiska beslut för att visa vilken potential det finns för KM i olika miljöer.

Berörda aktörer:

GoMate - En diversifierad elfordonspool för den förtätade staden

VTI har tillsammans med Energikontor Norra Småland startat ett pilotprojekt kring en diversifierad elfordonspool där användare skall få tillgång till flera olika sorters fordon som en del utav sitt boende. Projektet startade redan 2016 och är planerat att drivas 2018 ut i två bostadsområden i Jönköping, Munksjöstaden samt Strandängen. Syftet med projektet är att skapa attraktiva och hållbara stadsmiljöer genom att erbjuda mobilitet till boende med nya lösningar där bilen tar mindre plats, och samtidigt ger utrymme åt nya, smarta och rena elektrifierade fordon. I den diversifierade elfordonspoolen kan man bland annat hitta elcyklar, elassisterade lådcyklar, samt elbilar utav varierande storlek. Projektet undersöker också om dessa poollösningar har en särskild nisch att fylla inom svensk stadsutveckling i kombination med stadsresenärers framtida mobilitetsbehov, i synnerlighet i städer utanför storstadsområdena.

Berörda aktörer:

Samtrafiken skapar samlingsplats för öppna trafikdata

Kollektivtrafikbranschens samägda utvecklingsbolag Samtrafiken lanserade redan 2011 Trafiklab, en samlingsplats med öppna API:er för trafikdata, för att främja utvecklingen utav nya mobilitetstjänster. Denna informationsplattform kommer nu under fyra år att expanderas avsevärt och bli en branschgemensam plattform för insamling och tillgängliggörande av öppen trafikdata. År 2021 skall den digitala hubben för information från kollektivtrafiken stå helt färdig, och skall då agera som en nationell central för Sveriges samlade och öppna kollektivtrafikdata. Mer om denna utveckling kan du läsa i Samtrafikens pressmeddelande.

Berörda aktörer:

Studie på kundperspektiv från Intermetra

På uppdrag utav Samtrafiken, Västtrafik, Keolis och Trafikverket har Intermetra (med projektstöd från RISE Viktoria) genomfört en serie utav undersökningar för att skapa en grundförståelse för kundernas perspektiv på KM och dess tjänster. Fokus för studien har varit att se vilka kundernas behov och attityder är nu och i framtiden, hur dessa behov kan mötas, samt hur industriaktörer kan arbeta för att möta behoven. Bland annat fann studien att få människor idag känner till KM, men att attraktiviteten för KM är väldigt god, främst bland unga, digitalt mogna människor som redan åker kollektivt. Kundernas röst säger också att de vill att KM skall bidra till en enklare vardag genom en skräddarsydd tjänst som är enkel, personlig, pålitlig och där användandet kan stegras upp gradvis. Mer om kundernas perspektiv kan du läsa här.

Berörda aktörer:

IVL leder treårigt KM-projekt på landsbygden

Vinnovaprojektet ”Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd” pågår under år 2018-2020. Projektet sker i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Karlstad universitet, Mobilsamåkning, Blekingetrafiken, Karlskrona kommun, Region Gävleborg och samhällsföreningar på landsbygden. Idén är att utveckla och testa samverkan/integration mellan kollektivtrafiken och kollaborativa tjänster som samåkning på landsbygden. En generisk modell för samverkan mellan kollektivtrafik och kollaborativa tjänster utvecklas. Projektet belyser samåkning och behoven av resetjänster på landsbygden ur ett användar-, organisations-, affärsmodells- och miljöperspektiv. En ny mobilitetstjänst utvecklas och testas, t.ex. att låna/hyra grannens bil eller boka anropsstyrd kollektivtrafik via kollaborativa tjänsteleverantörer. Organisationsformens betydelse för förtroende och möjlighet att använda samåkning undersöks genom att studera kollaborativ samåkning inom kollektivtrafikens regi, i samverkan med, och fristående från kollektivtrafiken. Projektet kommer även att fördjupa kunskap kring förutsättningar för hållbart resande på landsbygden vad gäller hinder, möjligheter och motivation.

Berörda aktörer:

K2 belyser hinder och möjligheter för integrerade mobilitetstjänster

Kunskapscentret K2 har publicerat en rapport inom IRIMS-projektet där en genomgående litteraturstudie genomförs med fokus på att hitta nuvarande hinder och möjligheter för implementeringen utav integrerade mobilitetstjänster. Rapporten har använt ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i institutionell teori för att strukturera resultaten som presenteras i ett makro-meso-mikro format med nyckelaktörer och dess nuvarande position inom ekosystemet i varje nivå. På makronivå belyser rapporten bland annat den viktiga roll som staten har i den framtida utvecklingen utav MaaS/KM genom t.ex. skattepolitik, finansieringsprogram samt nya regelverk kring datahantering. På mesonivå finns ett stort fokus på kommunala och regionala myndigheter och den roll de spelar när det kommer till utformning utav ny infrastruktur för olika transportslag, samt involvering utav den privata sektorn i utvecklingen för att ta tillvara på viktiga affärsmöjligheter. Mikronivån kretsar kring individen i samhället, beteendevetenskap samt möjligheten till nya individuellt anpassade mobilitetstjänster och dess effekt på transportsektorn och stadsutveckling i framtiden.

Berörda aktörer:

Västra Götalandsregionen siktar på att få MaaS/KM till landsbygden

Västra Götalandsregionen gav i December 2017 besked att de bidrar med 3 miljoner kronor till vad som skall bli en projektplattform för att utveckla och forska kring möjligheterna för hållbara transporter på landsbygden. Detta arbete kan komma att innebära utveckling utav koncept såsom kombinerad mobilitet och MaaS, och tillhörande utmaningar att ställa om perspektivet för sådana tjänster i en ny miljö. Finansieringen för plattformen sträcker sig i detta skede mellan 2018-2020, och kommer att drivas utav RISE Viktoria.

Berörda aktörer:

Fördjupad utvärdering MaaSpilot UbiGo Stockholm (Eccentric)

Glöm den egna bilen och låt familjens resande bli ett smörgåsbord av olika tjänster – åk kommunalt, låna cykel, åk taxi eller poolbil, för långresor finns hyrbil. Alla resor betalas på samma månadsfaktura. Välj färdsätt och boka via en tjänst i din smarta telefon. Detta är vad som brukar kallas en mobilitetstjänst (MaaS, Mobility as a Service). En sådan ska startas i Stockholm av företaget UbiGo Innovation. Att starta upp mobilitetstjänsten i pilotskala ingår i EU-projektet Eccentric. Stockholms stad samt Stockholms lokaltrafik medverkar i satsningen. Detta projekt kommer följa hur resvanor påverkas för den som börjar abonnera på resor från den planerade mobilitetstjänsten och vilka motiv och drivkrafter kunderna har för att gå med i tjänsten. Utvärderingen kommer göras på verkliga kunder. Från Vinnovas utlysning, Kombinerad Mobilitet som tjänst, 2017, finansieras en utvärdering av hur en tjänst för kombinerad mobilitet, en sk MaaS-tjänst, kan påverka sina kunders resvanor. Vidare undersöks kundernas motiv och drivkrafter för att delta respektive avsluta sitt deltagande i MaaS-tjänsten. Resvaneundersökningen omfattar upp till 200 hushåll eller maximalt 500 personer. Den genomförs två gånger, först i samband med att deltagarna går med i MaaStjänsten, för att kartlägga deltagarnas resvanor precis innan övergång till MaaS-tjänst. Den andra undersökningen är en uppföljning efter 12 månader då MaaStjänsten är i gång och deltagarna har fått prova på. Undersökningen genomförs med hjälp av Trivectors resvaneapplikation TRavelVU, en app till smarttelefon som mha GPS skapar en reselogg, under två veckor per undersökningstillfälle. Deltagarnas drivkrafter och motiv till att använda MaaS-tjänsten kartläggs med hjälp av en enkätundersökning. Utvärderingen genomförs med konsultstöd och bakom ansökan står SL/trafikförvaltningen SLL, UbiGo Innovation samt Miljöförvaltningen Stockholms stad som tillsammans utgör projektteamet. Själva MaaStjänsten utvecklas av UbiGo Innovation med delfinansiering från EU-projektet Civitas Eccentric och ligger utanför denna ansökan. Ambitionen är att få med leverantörer av följande: kollektivtrafik, taxi, traditionell bilpool, hyrbil samt lånecykel. Diskussioner pågår även med flytande bilpool.

Berörda aktörer:

Forskningsrapport: Lösningar för kollektivtrafik på landsbygd – det pågående arbetet i Sverige

VTI har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Denna studie är en delstudie inom uppdraget som syftar till att identifiera goda exempel på lösningar. Ytterligare ett syfte är att studera de regionala kollektivtrafikmyndigheternas arbete med att identifiera lösningar som är både attraktiva för resenärer och ekonomiskt effektiva. För att besvara studiens syften används tre empiriska källor: enkätstudie riktad till regionala kollektivtrafikmyndigheter, intervjuer med tjänstemän på fyra regionala kollektivtrafikmyndigheter samt en studie av lösningar och projekt som har bedrivits och bedrivs i Sverige. I intervjustudien ska följande frågor besvaras: 1. Vilka utmaningar och förutsättningar för kollektivtrafik på landsbygd har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna? Vilka förutsättningar har de för att lösa eventuella problem? 2. Har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna några strategier för att bedriva kollektivtrafik på landsbygd? I så fall, hur ser strategierna ut? 3. Hur går den organisatoriska och ekonomiska samordningen av olika transportformer till? Resultaten visar att landsbygden ofta underprioriteras i kollektivtrafikplaneringen. Satsningar görs där man kan attrahera många resenärer. Knappa ekonomiska resurser resulterar i att tätortstrafik prioriteras medan höga kostnader och låg finansieringsgrad är orsaker till att projekt som har testats tvingas att lägga ned. Den anropsstyrda trafiken kan bli bättre. Idag används till exempel digitala lösningar i mycket liten omfattning. I  samåkningsprojekt visas att intresset för samåkning har varit lågt. För att öka tillgängligheten på landsbygd behöver kombinerade tjänster för service såsom inköp, postservice och sjukvård och olika former av mobilitetstjänster införas. https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/kollektivtrafikens-betydelse-for-mobilitet-och-var_1150877 https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/losningar-for-kollektivtrafik-pa-landsbygd_1152580  

Berörda aktörer:

Stöd till övriga RKM för digitalisering

Detta skulle exempelvis kunna innebära standardisering av åtkomst för privata och offentliga transportproducenters utbud behövs och i så fall stödja det (notera att stöd för att tillgängliggöra andra producenters utbud finns under området implementeringar och piloter).

Berörda aktörer:

Vinnova utlysning - Kombinerad mobilitet som tjänst 2017

Har du en bra idé för att utveckla transportlösningar som kombinerar flera olika rese- och transporttjänster? Då kan du söka finansiering för att testa eller utvärdera din lösning. Inom det här erbjudandet finansierar vi projekt som ska bidra till framtidens transporter, med fokus på behov och utmaningar i storstäder.

Berörda aktörer:

Identifiering och fokusering på lagstifnings- och policybarriärer för KM/MaaS

Inom detta område har vi samlat aktiviteter som anpassar lagstiftning och policys till de nya typer av tjänster som utvecklas inom området KM/MaaS. Här ryms skattelagstiftningsfrågor för delningsekonomin, synen på intäkter som uppstått på grund av delade resurser, synen på mobilitets-försäkringar kontra förmånsbil i anställningsförmåner, men även frågor som parkeringstal, upplåtelse av gaturum och infrastruktur för poolbilar, och inte minst kollektivtrafikens och städernas roll i förhållande till privata tjänsteaktörer. Det har redan genomförts ett antal aktiviteter på regeringsnivå, t.ex. reseavdragsutredningen, utredning av taxins roll, utredning om delningsekonomin och definitionsarbete kring poolbilar, men utifrån målet att möjliggöra KM/MaaS har dessa inte ännu nått hela vägen fram. Frågorna är därför med i färdplanen ändå för att visa vikten av att dessa frågor fortsatt utreds för att möjliggöra uppskalning av KM/MaaS-tjänster.   VARFÖR? Att en resa i den egna bilen är norm för våra transporter idag är inte förvånande. På område efter område prioriteras bilen som transportmedel i lagstiftning och avgiftsregelverk. I förarbetet till denna revidering av färdplanen, identifierades regelverks- och lagstiftningsfrågor som de absolut största utmaningarna för framväxten av KM/MaaS. Skattereduktioner, parkeringsförmåner och trängselskatter inkluderas idag i den norm som förmånsbilen utgör. Det finns idag inget sätt att på samma sätt erbjuda subventionerade mobilitetstjänster till de anställda. En företagsmarknad för KM/MaaS-tjänster skulle kunna skapa en bas för dessa tjänster som gör att dessa kan spridas till större kundgrupper även på den privata sidan. På samma sätt som tjänstebilsförmånerna under många år hållit (svensk) fordonsindustri med en stadig kundbas, kan mobilitets-tjänstemarknaden stimuleras till en etablering med denna typ av förändring. Det finns idag flertalet aktörer som vill möjliggöra en större spridning av bilpooler, både i staden, och i mindre befolkade delar av landet. Mikrobilpooler som baseras på uthyrning av privatägda fordon av kommersiella aktörer skulle kunna öka nyttjandegraden hos nuvarande fordonsflotta, och skapa tillgång till bil för de som väljer att inte äga en. Ålderdomlig hyrbilslagstiftning, oklara moms- och skatteregler ligger idag som hinder för att få fart på denna pusselbit som är en väsentlig del av KM/MaaS. KM/MaaS-tjänster förväntas leda till att mobilitet erbjuds på nya sätt, där kollektivtrafiken fortsatt är stommen, men där andra mobilitetstjänster även kompletterar utbudet. På längre sikt kan dessa nya mobilitetstjänster erbjuda ett kostnadseffektivare, hållbarare, och mer tillgängligt sätt att resa. För att stödja denna utveckling behöver användandet av skattemedel som incitament undersökas och utredas. En del i detta arbete är även att förstå vilken roll kollektivtrafiken ska ta i den framtida mobiliteten.   MÅL:

• Genomföra insatser, information och utredningar inom området regelverksinnovation som är nödvändigt för att sätta fokus på området KM/MaaS vilka i många fall inte ens är känt hos de som utreder, initierar och implementerar regelverken.
• Forskning och kunskapsuppbyggnad kring hur subventionering och skattemedel kan användas i kombination med KM/MaaS-tjänster för att uppnå de transportpolitiska målen och ökad samhällsnytta
• Relevanta policyområden har identifierats där förändring av lagstiftning eller regelverk kan underlätta för implementering av Kombinerad mobilitet som tjänst och minst ett policypilotprojekt har genomförts för att visa effekterna av förändrat regelverk.

Berörda aktörer: