MERiT: Miljövänligt och enkelt resande i tjänsten

Pilotprojekt MERiT görs med en digital plattform för kombinerad mobilitet (mobilitet som tjänst) i tre stadsdelar inom Göteborgs stad, med ca 10 000 anställda. Syftet är att utvärdera hur sådana tjänster kan ge ett mer hållbart resande, vara attraktiva för användarna, och enkla att administrera. Läs mer här.

Berörda aktörer:

Myndigheter och Samhällsaktörer
Arbetsgivare och företag
Forskning och utveckling
Tjänsteleverantörer/Entreprenörer
Ansvarig organisation: RISE Viktoria
Länk: Läs mer
Kontakt: Anne Faxér, RISE Viktoria

Hållbara mobilitetstjänster Södertälje

Projektet syftar till att ta fram, demonstrera och utvärdera en molnbaserad multimodal mobilitetstjänst för persontransporter som skall demonstreras på Scanias industriområde i Södertälje och erbjudas till de ca 12 000 anställda under projektets gång. De trafikslag som skall kopplas upp och ingå i tjänsten är interntaxi, rundtursbussar, Scania Job Express, SL-bussar på linjer som passerar området samt el-cyklar. Projektet syftar även till att studera affärsmodeller för deltagande parter i multimodalatransporttjänster/mobilitetslösningar vad det gäller styrande- operationella-, logistiska-, och finansiella aspekter. Hur kommer framtidens system ändras genom införandet av molntjänst över olika transportleverantörer och hur påverkar detta olika intressenter. Projektet är ett exklusivt tillfälle att driftsätta, testa och vidare utforska, ett system som både innefattar de operativa aspekterna av ett multimodalt transportekosystem samt de resenärsaspekter som är tätt knuta till Mobility-as-a-Service. Genom detta unika tillfälle där akademin och näringslivet kan samverka kring ett fullskaligt transportekosystem, ägt till hundraprocent inom samverkningsgruppen, kan ny mark brytas inom teknik-, affärsmodell- samt transportsystemforskning och därigenom skapa ett stort nyhetsvärde. Det finns idag inget heltäckande transportsystem som i samma utsträckning knyter ihop operativa trafiksystemsfunktioner med MaaS-funktioner.  

Berörda aktörer:

Kollektivtrafiken
Arbetsgivare och företag
Tjänsteleverantörer/Entreprenörer
Ansvarig organisation: Scania
Kontakt: camilla.lood@scania.com

SpaceTime KM som tjänsteförmån

SpaceTimes vision är att möjliggöra hållbart resande genom att underlätta val samt köp av den smartaste resan ur både ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. För att möjliggöra detta har SpaceTime utvecklat en flexibel IT-plattform dit tjänsteleverantörer inom persontransportområdet kan ansluta sina tjänster. Organisationer och privatpersoner kan genom att skaffa sig konton i SpaceTime enkelt jämföra och boka det smartaste resealternativet. Via denna digitalisering kan organisationer genom att samverka med andra organisationer runt resursdelning och samåkning enkelt och kostnadseffektivt styra och optimera sitt resande. I detta projekt flyttar vi systemgränsen till privat resande genom att möjliggöra för organisationer att erbjuda medarbetare att använda SpaceTimes KM-tjänst som en löneförmån där privat resande dras direkt på lönen.

Berörda aktörer:

Myndigheter och Samhällsaktörer
Arbetsgivare och företag
Tjänsteleverantörer/Entreprenörer
Ansvarig organisation: SpaceTime Communication
Kontakt: gunnar@space-time.se

Identifiering och fokusering på lagstifnings- och policybarriärer för KM/MaaS

Inom detta område har vi samlat aktiviteter som anpassar lagstiftning och policys till de nya typer av tjänster som utvecklas inom området KM/MaaS. Här ryms skattelagstiftningsfrågor för delningsekonomin, synen på intäkter som uppstått på grund av delade resurser, synen på mobilitets-försäkringar kontra förmånsbil i anställningsförmåner, men även frågor som parkeringstal, upplåtelse av gaturum och infrastruktur för poolbilar, och inte minst kollektivtrafikens och städernas roll i förhållande till privata tjänsteaktörer. Det har redan genomförts ett antal aktiviteter på regeringsnivå, t.ex. reseavdragsutredningen, utredning av taxins roll, utredning om delningsekonomin och definitionsarbete kring poolbilar, men utifrån målet att möjliggöra KM/MaaS har dessa inte ännu nått hela vägen fram. Frågorna är därför med i färdplanen ändå för att visa vikten av att dessa frågor fortsatt utreds för att möjliggöra uppskalning av KM/MaaS-tjänster.   VARFÖR? Att en resa i den egna bilen är norm för våra transporter idag är inte förvånande. På område efter område prioriteras bilen som transportmedel i lagstiftning och avgiftsregelverk. I förarbetet till denna revidering av färdplanen, identifierades regelverks- och lagstiftningsfrågor som de absolut största utmaningarna för framväxten av KM/MaaS. Skattereduktioner, parkeringsförmåner och trängselskatter inkluderas idag i den norm som förmånsbilen utgör. Det finns idag inget sätt att på samma sätt erbjuda subventionerade mobilitetstjänster till de anställda. En företagsmarknad för KM/MaaS-tjänster skulle kunna skapa en bas för dessa tjänster som gör att dessa kan spridas till större kundgrupper även på den privata sidan. På samma sätt som tjänstebilsförmånerna under många år hållit (svensk) fordonsindustri med en stadig kundbas, kan mobilitets-tjänstemarknaden stimuleras till en etablering med denna typ av förändring. Det finns idag flertalet aktörer som vill möjliggöra en större spridning av bilpooler, både i staden, och i mindre befolkade delar av landet. Mikrobilpooler som baseras på uthyrning av privatägda fordon av kommersiella aktörer skulle kunna öka nyttjandegraden hos nuvarande fordonsflotta, och skapa tillgång till bil för de som väljer att inte äga en. Ålderdomlig hyrbilslagstiftning, oklara moms- och skatteregler ligger idag som hinder för att få fart på denna pusselbit som är en väsentlig del av KM/MaaS. KM/MaaS-tjänster förväntas leda till att mobilitet erbjuds på nya sätt, där kollektivtrafiken fortsatt är stommen, men där andra mobilitetstjänster även kompletterar utbudet. På längre sikt kan dessa nya mobilitetstjänster erbjuda ett kostnadseffektivare, hållbarare, och mer tillgängligt sätt att resa. För att stödja denna utveckling behöver användandet av skattemedel som incitament undersökas och utredas. En del i detta arbete är även att förstå vilken roll kollektivtrafiken ska ta i den framtida mobiliteten.   MÅL:

• Genomföra insatser, information och utredningar inom området regelverksinnovation som är nödvändigt för att sätta fokus på området KM/MaaS vilka i många fall inte ens är känt hos de som utreder, initierar och implementerar regelverken.
• Forskning och kunskapsuppbyggnad kring hur subventionering och skattemedel kan användas i kombination med KM/MaaS-tjänster för att uppnå de transportpolitiska målen och ökad samhällsnytta
• Relevanta policyområden har identifierats där förändring av lagstiftning eller regelverk kan underlätta för implementering av Kombinerad mobilitet som tjänst och minst ett policypilotprojekt har genomförts för att visa effekterna av förändrat regelverk.

Berörda aktörer:

Lagstiftare & Policyorgan
Myndigheter och Samhällsaktörer
Arbetsgivare och företag
Forskning och utveckling